Inför 2025 passade vi på att ta del av Kairos futures framtids spaning, som nu lett fram till sju skiften inför 2030. Idag kommer vi att beröra det första skiftet. Följ oss löpande om du vill ta del av vilka insikter och drivkrafter som kommer att påverka oss den närmaste tiden med start redan i år.
Geopolitiken: Från samförstånd till säkerhet
När Dwight Eisenhower vann presidentvalet 1952 och tillträdde ämbetet den 20 januari 1953 var USA fortfarande en krigsekonomi. De högsta marginalskatterna låg på över 90%, där de legat sedan 1944, och företagsskatten var över 50%. Men Eisenhower, trots att han var republikan, sänkte inga skatter. USA var fortsatt i krig, om än ett kallt krig, därtill med osäkert utfall. Och alla behövde bidra, välbeställda såväl som företag.
Med skatten byggde Eisenhower breda och raka motorvägar för att underlätta evakuering av storstäder i händelse av ett kärnvapenkrig. På samma sätt initierades forskningsprogrammet APRA 1958 som ett svar på Sovjetunionens lyckade uppskjutning av Sputnik 1. Det kalla krigets utgång var så oklar att vicepresident Richard Nixon året efter hamnade i ett direktsänt spontant TV-gräl (The Kitchen Debate) med Nikita Chrusjtjov i Moskva. Argumentationen handlade inte om krig och fred utan om vilket system som var bäst på att få fram vitvaror och köksredskap till de breda massorna. Kort sagt, vilket system är bäst på att skapa välfärd.
Framtiden var då liksom nu existentiell. Ett nytt kallt krig är på uppseglande mellan väst och vår tids representanter för ”onskans axelmakter” – Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea. Dessa fyra står inte bara för militär aggression och hot, direkt och genom ombud. De står också direkt eller indirekt bakom 50% av all cyberbrottslighet i världen, motsvarande en årlig kostnad på 5% av världens samlade BNP, 15–20 gånger mer än de 300 miljarder dollar som den rika världen under COP29 kom överens om att stödja utvecklingsländerna med.
För Europas del är läget extra utmanande. Europa missade internet-tåget och ser nu även ut att tappa kontakt med täten in om AI. Storföretag som Ericsson, AstraZeneca och ABB lägger investeringar i USA och deras företagsledare är kritiska till såväl tillväxt som hämmande byråkrati i Europa. Mario Draghis rapport till EU-kommissionen är försök ett svar på de utmaningar Europa står inför. Frågan är om Europa förmår göra det som krävs.
Vi har sedan Kairos rapport börjat se ännu tydligare utmaningar i relationen mellan USA och Europa, vilket gör landskapet ännu mer svårnavigerat. Vilka fundament gäller och hur starka är de lojaliteter som vi under så lång tid tagit för givna. Är det varje kontinent för sig själv eller finns det fortfarande ett ”VI” inom den tidigare så tydliga västvärlden.
Det som känns klart är dock att vi alla bör planera för det värsta och hoppas på det bästa.
Under dom närmaste 7 veckorna kommer vi att presentera ytterligare sex skiften som kommer påverka oss inför 2030, men som vi tidigare sagt. I denna världen när så mycket är så osäkert är det sunt att foksuera på det som vi vet är stabilt och vara beredda på tvära kast i det som inte går att förutse.
Vad gör vi, när vi inte delar med oss av inspiration?
Behöver ni brygga en rekrytering, täcka en föräldraledighet, öka flexibiliteten i toppar, få in specialistkompetens eller är genomföra förbättringsprojekt kopplat till dagens eller framtida behov?
Hör gärna av er så bjuder vi på en kopp kaffe och lyssnar på era tankar.
BayInCo – Interim inom finans, redovisning & hållbarhet